Jag behöver behövas

Det kanske är detta som är essensen av att vara mamma till ett litet barn. Eller för den delen att vara mamma över huvud taget. Eller så är det bara allmän självcentrering, vad vet jag? Men jag behöver att hon behöver mig!

Den tydligaste manifestationen av detta är naturligtvis amningen, och jag är så oerhört glad att det funkar så bra. Antagligen är det detta hon känner av på nätterna också, att mamma innerst inne inte är redo att ge upp detta band mellan oss...

Att i nattens mörker få ha en lite hjälplös människa tätt intill, som hakar sig fast vid mig som vid en livboj och sedan vällustigt börjar klunka och samtidigt stryker försiktigt med sin lilla hand över mitt bröst. Det finns inget mysigare, det tycker vi nog båda två!