"Något virus"

Jo, det är nog något virus. Dock inte vattkoppsvirus, för enligt doktorn (och grannarna) ser det inte ut på detta viset. Inte heller är det scharlakansfeber eller något annat identifierbart, bakeriellt och därmed behandlingsbart.

Där rök det enda positiva med eländet, att man skulle vara ha klarat av vattkopporna. Så det är bara att se fram emot dem när dagis börjar, för det går visst massor just nu.

Lilla I håller på att somna i detta nu, och det verkar *peppar, peppar* som om hon kan somna lugnt. Bara att hoppas hoppas hoppas att det blir en lugnare natt än i går. Fy vad hemskt det var.

Sjukt sjuk natt

Natten har varit katastrofal.

Lilla I somnade halv tio i går kväll, sov 40 minuter och vaknade hysterisk. Det gick inte att få henne att somna om, utan först efter en sen kvällstur i vagnen somnade hon en stund. Och vaknade hysterisk. Vagnen igen. Och igen. Och igen...

Våra små idylliska radhusgator får en spöklik känsla över sig mitt i sommarnatten, speciellt när man går runt med en hulkande, snyftande bebis i vagnen. Under småtimmarna vaknade hon sådär var 40:e minut, ledsen och tämligen otröstlig.

Fy 17 vad hemskt det är att se sin lilla stumpa lida så. Och så är det bara vanliga, simpla vattkoppor. Tror jag. Prickarna har ännu inte utvecklats till blåsor och det finns ju en liten orosunge i mitt huvud. Tänk om det är något annat, något allvarligt? På vissa ställen är det stora kluster av prickar/utslag och det ser nästan ut som ett enda stort sår. Under blöjan är det värst. Kanske ska man prova svampmedicinen, kan hon ha fått svamp igen, samtidigt med prickarna..?

På vårdcentralen är vi inte välkomna, utan eventuellt kan vi få klådstillande medicin utskrivet per telefon. Doktorn hör av sig. Eller så får vi komma till huvudentrén och bli mötta för att göra undersökning i bilen! Man kan inte heller maila bilder, eftersom de inte har e-post. Vad hände med den där Internetmedicinen?

Prickar!

Hon har prickar. Massor av prickar.

I går, när vi var på middag hos kompisar var lilla I mer än lovligt gnällig. Hon hade sovit illa på dagen och vi tänkte att det var trötthet. Men var hon inte lite varm också..? Jodå, väl hemkomna visar termometern på hela 39 grader.

I morse upptäcker mamman en mängd prickar och fula utslag kring blöjan och på bålen.

Nu väntar vi bara på att prickarna ska blomma ut i vätskefyllda blåsor enligt handboken. Då får vi bita huvudet av skammen och ringa gårdagens värdar för att berätta vad de har att se fram emot inom "10-20 dagar".

Det är inte så skoj det här, oavsett om det handlar om vattkoppor eller inte. Vattkoppor ska ju vara en lindrig sjukdom, men lilla I mår riktigt dåligt. Hon kan inte sova och har svårt att äta. Gråter mest hela tiden. Min lilla solstråle är så ledsen, så ledsen. Stackars lilla plutt!

Cykling, cykling, cykling

Vi försökte lite grann på försommaren men det gick inget vidare. Visst kunde G cykla några meter utan stödhjul, men hon blev rädd och upprörd så till den milda grad att jag tror hela radhusområdet hörde mistluren. Men när vi nu provade igen så gick det! På fotbollsplanens konstgräs hade hon balansen direkt. Lite jobbigt var det att svänga och komma igång från stillastående, men det bemästrade hon efter ett par timmars övande.

Stoltheten lyser kring henne där hon cyklar runt, så mycket längre och snabbare än man någonsin orkar med stödhjul som bromsar: ”Jag har cyklat ÖVERALLT!” låter hon meddela när hon kommer hem efter någon halvtimme på egen utflykt. Och när mamman följer med på cykeltur kan hon inte låta bli att skratta ut sin egen glädje över att hennes stora dotter lyckats erövra denna fantastiska förmåga, den som sedan sitter i ryggmärgen hela livet. Hurra för cykling med vind i håret, där den kommer åt genom hjälmens lufthål!

Semestershopping

Jorå, här har shoppats i dag.

Det blev diverse kläder, inklusive vintermössor, till barnen från POP-rean. Mössorna var av samma modell och färg till båda barnen, liksom de solgula klänningarna. Måste komma ihåg att ge mig själv en örfil nästa gång jag tänker tanken att jag ska köpa likadana grejor till barnen. Sött javisst, men gud så töntigt!

Och så en paraplyvagn att ha i bilen till lilla I, fyndad på Blocket. Jag är dödligt trött på att stånka G:s gamla Brio Nova i och ur bilen samtidigt som den tar upp hela skuffen. Nu får I shoppa i Maclaren i stället ;-)

Slutligen lite elprylar från Clasisjön till mamman. Fullpris minsann! Å andra sidan kändes det som om jag fick en mp3-spelare gratis när den rara gossen på Teknikmagasinet lyckades fixa apparaten som jag trodde var färdig för skroten...

Tänk så upplyft man blir av att handla. Men nu får det vara slut med de stora inköpen, har inte råd att släppa loss på det här viset alltför ofta. Nästa omgång får bli på secondhandbutikerna i stan, oj vad mycket skojigt och billigt man kan hitta där!

Dagens fråga:

Hur vet man att bebisen sovit extremt oroligt hemma hos farmor och farfar?

Svar: Hennes lockiga huvud luktar armhåla.

Inte för att hon sover så himla mycket lugnare i stora sängen, men hon är i alla fall så nära att man inte behöver studsa upp som en jojo när hon hojtar och riskerar att väcka storasyster i rummet bredvid. Mycket nära eller på ordentligt avstånd, inget mellanting för små skrikhalsar!

Amma eller inte amma, det är frågan

Ammar numer bara på natten, två gånger. Hon brukar inte vara intresserad av en tredje slurk, för då är det så tomt i lagren att det inte verkar vara värt ansträngningen. Det börjar bli dags att sluta nattamma också, nu när jag snart ska tillbaks till jobbet. Förhoppningsvis får vi alla sova (ännu) lite bättre då.

Nu är det i och för sig långt ifrån vinterns och vårens katstrofnätter, men jag blir väckt och far upp ett flertal gånger varje natt. Ofta är det inget jag behöver göra eftersom lilla I redan somnat om eller kanske aldrig var vaken på riktigt, men jag blir ändå störd.

Från och med i kväll blir det därmed nyordning: Fröken får regera i ensamt majestät i sovrummet medan föräldrasängen förpassats ut till allrummet. Bara att hoppas det ger gott resultat i form av lugnare nätter. Håll en tumme eller två för det, snälla!

Det går för fort

Det är riktigt läskigt, vad fort det går för I nu! Inte bara bokstavligt, men väl det också.

Hon travar fram och tillbaka genom huset med gåvagnen, lycklig som få. Släpper taget ibland och står själv några sekunder. Sex tänder har hon och dem sätter hon i allt som kommer i närheten. I mat som sill och potatis men även köttigare saker som mammans lår och näsa.

Uäääh, jag vill ha tillbaks min bebis som låg still och sprattlade, ammade sig lycklig och var... bebis! Eller nej, det vill jag ju inte egentligen, jag vill ju vara med i den fantastiska resa hon gör, men bebistiden är obönhörligt på väg att ta slut och det smärtar mig en aning. Inte så mycket att jag vill ha en till, men... sakna denna tiden kommer jag alltid att göra.

Semestertider

Vi har varit på stugsemester en vecka. Nu behöver jag semester.

Det är fullständigt utmattande att tillbringa sju dygn med en fyraåring som vägrar att gå och lägga sig innan förädrarna och som sedan vaknar i ottan. Hon har varit så oerhört trött hela tiden, och när G är trött blir hon HYSTERISK. Sju dagar av hysteri.

Jag behöver semester.