För exakt ett år sedan satt jag i ett rum på Danderyds sjukhus, lutad mot en saccosäck och andades mig igenom de värkar jag hade börjat känna av ordentligt ett par timmar tidigare. De satte hormondropp för att få mer fart på det hela. Några timmar senare sattes epidural (nej, det är ingen tävling i att uthärda mesta möjliga smärta!) och ytterligare ett antal timmar senare beslutades att man skulle ta ut barnet med kejsarsnitt. Hon mådde bra, men min kropp var uppenbarligen inte redo att föda barn. Klockan 11.08 föddes flickebarnet, hon som fyller ett år i morgon och just börjat gå så smått.
Hur gick det till, att ett helt år sprang förbi på ett ögonblick?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar